Gröna Vallen

Gröna Vallen - detta stora härliga "uterum" mitt i Kungsladugård. Så viktig för alla fotbollsfantaster - gamla som unga. Alltid glad och tacksam publik som levde med i dramatiken, vardag som söndag. Träningsmatcherna var lika påhejade som när det var allvar.

Fotbollsklubben Silverkällan var Vallens stolthet på 30-talet. Där spelade en purung Gunnar Gren. Det var tider det!

Vi åt middag hemma klockan fem när pappa kom hem från jobbet. Efter att vi ätet frågade pappa mig ofta "-Går du med till Gröna Vallen?". Det ville jag gärna. Inte för att jag var så fotbollsintresserad precis, men det  ar många barn där i min ålder som också gick med sina pappor och äldre bröder till Vallen. Vi barn, de flesta flickor, hade en egen del av Vallen till våra lekar. Det var en bred gräsmatta mot Peter Bagges gata. Där hoppade vi rep och lekte alla de lekar vi kunde. Vi lärde ut till varandra. Där mötte man kamrater som inte bodde nära mitt kvarter. Det var Spännande!

Vi hörde när det blev mål - visslingar och handklapp - Heja Majorna! Heja Skogen! Det hördes också när publiken var missnöjd. Buuuuuu - Ut med domarn!!

Efter en stund gick vi hem. Ibland tog vi vägen om kafé Skogen - pappa tog en pilsner och jag fick en cocosboll. Hemma väntade mamma. Hon var totalt ointresserad av fotboll!