Julfest i Söndagsskolan

25.01.2021

Söndagsskolan i Broströmska stiftelsen rymliga kyrksal samlade många av kvarterets barn. Klockan 10.00 öppnades dörrarna till den pampiga entréhallen. Kyrksalen låg en trappa upp. Den ståtliga arkitekturen gjorde oss lite högtidliga. De vänliga söndagsskollärarna hälsar oss välkomna. Det var tre lärare. Två kvinnliga och en manlig. De hade var sin klass. Indelningen var efter ålder, de minsta följde med sina äldre syskon. Jag minns lärarna med värme. Deras berättelser, oftast ur gamla testamentet, åskådliggjordes av underbara planscher. Särskilt minns jag "Jakobs dröm". De spelade orgel och gitarr och det delades ut vackra klistermärken. Klistermärkena samlade vi i en liten bok. 

Julfesten i "mellandagarna" var något alldeles extra! Det började med "tablå" föreställande krubban i Betlehem. Min söta söndagsskolefröken var Maria. I famnen hade hon en stor "amerikadocka". Den var lindad som ett spädbarn och var så lik Jesusbarnet som man kunde önska sig. Josef och herdarna fanns med - även åsna och får fanns också med. I slutet av spelet kom de tre vise männen ledda av stjärnan. En stor vacker stjärna hängde över scenen. Magistern spelade julsånger på orgeln under hela spelet. 

Tänk vilket arbete som låg bakom detta "konstverk". Allt gjort av dessa fantastiska söndagsskollärare som offrade sin fritid varje söndagsmorgon. 

För oss barn från landshövdingehusen runtomkring var det en strålande upplevelse. 

Tack! 

- Jag måste hinna till Sarons julfest också! Där får man en ännu större påse!".  

Så kom då den mer materiella delen av julfesten. Vi fick varsin gottepåse att ta med hem. Påsen innehöll en stor pepparkaka, en apelsin (före kriget), äpple, julgranskaramell, en kristyrängel och några karameller. Jag minns det glada sorlet ute på Kungsladugårdsgatan när vi gick hem med gottepåsarna.

Jag minns också Hasse en liten "lurig spelevink." 

Han hade så bråttom! "- Jag måste hinna till Sarons julfest också!  Där får man en ännu större påse!"

Nåja det var honom väl unt. Alla hade inte så bra där hemma. Det var fattigt och besvärligt. Jag vet inte vad det blev av Hasse men jag tänker på honom än i denna dag. 

Jag tror gud har humor och förlåtit Hasse! 

Kyrksalen finns kvar - men jag tror inte det är söndagsskola där varje söndag. 

Gunvor Ronnheden- Minnen
Alla rättigheter reserverade 2020
Skapad med Webnode
Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång