Utflykt med fröken del 3 - "Himlavalvet"

Kvällsutflykt till observatoriet i Slottsskogen föreslog fröken en dag. ”Ni måste fråga hemma om ni får gå med”, sa hon. ”Det kostar inget!”. Alla elever kom tillbaka med glada besked - alla fick gå med.

Vi satt tysta och förväntansfulla när man – en astronom - inledde med att tala om rymden på ett för oss lättsamt sätt. Plötsligt öppnade sig taket! Vi satt under en svart himmel – gnistrande av stjärnor! Hur var detta möjligt tunden var fantastiskt astronomen ledde oss med sina berättelser runt på himlavalvet. Han pekade ut Orion, Cassiopeja, Polstjärnan, Stora björn och Aftonstjärnan. Vi hade lite förkunskaper från lektionerna i skolan. Fröken hade visat oss en himlaglob som hon hämtat från materielrummet.

Efter en stor upplevelse traskade vi hem i mörkret. Fröken följde oss ända till skolan - en promenad på ungefär tre km. Sedan skulle hon hem till sin sina fyra barn och vara mamma och husmor.

Mina tankar går ofta till denna enastående pedagog med vanlig folkskoletjänst, i en arbetarstadsdel i Majorna på 1940-talet. Jag kan bara sända tacksamhetens tankar!

Det är trettio små elvaåringar som med stor förundran fick skåda stjärnorna på himlavalvet - som sen 25 år senare skall få uppleva att första människan satte sin fot på månen.

Kanske på någon av oss vara med om marsäventyr. Det blir kanske inte så många av oss. Vi som lever är 90 år - men vem vet?